Tidig morgon för att hinna emla Emmys armar inför nålen som skulle sättas på dagvården.
Fastande åkte i iväg till sjukhuset. Solidariskt med Emmy så skippar även jag frukost för att äta i väntan på att rtg ska bli klar.
Hennes morgonvikt var 24,85 så fortfarande ingen uppgång där.

Som en stickpresent fick hon en biobiljett vilket gjorde henne glad. Nu har hon flera filmer hon kan titta på framöver.

Lite trött i soffan så vi gick och la oss i sängen efter lunchen istället. Dock så somnade inte Emmy men det gjorde jag. Var nog välbehövligt, tar massor av energi med dessa sjukhusbesök och nu är oron inför svaret att vänta på istället.

Emmy önskade sig lite MAX-mat eftersom dagen varit som den varit och det gick jag med på. Dock käkade jag pizza istället.
Nu blir det skapligt tidig kväll för att orka med morgondagens sjukhusbesök istället.

Emmy var extremt nervös i morse. Vår pratglada tjej sa knappt ett enda ord. Hon var mest nervös inför att hon kanske inte skulle vakna igen och trots att både jag och Tuva berättade att allt skulle gå bra så oroade hon sig. Hon hade riktig dödsångest. Hon fick ont i magen av nervositeten, hade jag vetat att hon skulle tycka det var så här jobbigt så hade jag nog dubblat dosen Klonidin imorse.

Jag tillbringade förmiddagen på jobbet i loungen och väntade ut samtalet om att gå upp till uppviket för att sitta där när Emmy vaknade.
Allt hade fått jättebra men tog nog 21/2 timme nästan från att jag lämnade henne strax efter 8 tills hon kom upp igen.
Behövde inte vänta länge på att hon skulle vakna och så fort hon var vaken käkade hon en glass, kissade och sedan åkte vi hemåt för att vila hemma istället.