Cancertåget! Insändare i DT den 28/6

Välkommen till Cancertåget
"God Morgon och välkommen hit till din mardröm här på cancertåget", sa konduktören. Jag förstod inte riktigt vad han menade. Cancertåget?
"Ja, du har fått cancer och du är på väg att göra en resa med cancertåget. Du är fast här och kliver du av i farten så kastas du ut mot en säker död. Din enda chans att komma härifrån levande är att sitta stilla här på din plats och vänta in anslutningståget som du får kliva på vid näst station" förklarade konduktören. "Jag berättar mer sen" tillade han och gick vidare mot nästa resenär på den här märkliga resan. "Hej och välkommen till cancertåget" hör jag honom säga till en ung tjej bakom mig. Hon började gråta. "Det är fel tåg, jag har nog kommit fel" hör jag henne snyfta. Konduktören suckar. "Så säger de flesta men tyvärr är du helt rätt. Jag har ditt namn på listan".
Jag tittar upp och ser en brokig skara. Vissa tittar nedåt. Vissa uppåt, vissa blundar andra stirrar bara tomt framför sig. Unga, gamla, kvinnor, män, barn. Några tittar ut genom fönstret där Livet susar förbi utanför.
Jag vill härifrån så jag letar efter nödbromsen. Det finns ingen. Vart har jag hamnat? Väck mig ur den här mardrömmen!
"Vakna, vi är framme. Dags att byta tåg" hör jag konduktören säga åt mig. "Du ska vara glad att du har möjligheten till byte. Alla har inte det" fortsätter han.
Jag vill inte veta vad han menar så jag frågar inte. Jag är rädd. Livrädd. Tåget har stannat och det finns tre tåg inne på stationen. "Vilket tåg ska jag till nu"? frågar jag. "Du får ta ett av dem. Vilket som helst. Jag vet inte vilket. Men från och med nu kommer rälsen vara minerad. Ett tåg kommer åka på en räls med tio minor. Varje mina har 50 procents risk att detonera. De flesta dör om det smäller. Även om döden inte kommer direkt så brukar man dö av skadorna från smällen. Ett annat tåg kommer åka på rälsen med snällare minor. Det är fortfarande tio minor men här är det bara 10 procents risk för varje mina att detonera. Sen finns det tredje och sista tåget du kan ta. Där är minorna också tio. Alla kommer detonera men smällen kommer bara att skaka om rälsen, tåget och dig. Du dör inte men du kommer känna hur allt skakas om. Vi som jobbar här kallar tågen Ödestågen. Trevlig resa och lycka till nu".
"Men hur ska jag veta om jag kommit rätt" frågar jag skärrat.
"Tiden. Om du lever när tåget stannar så vet du att det var rätt". Han vänder sig om och går.
"Snälla hjälp mig" skriker jag så högt jag kan men bara en viskning hörs. Jag känner paniken växa. Jag ser människor som går mellan helt andra tåg. Vanliga tåg. Tåg mellan Stockholm och Eskilstuna. Tåg mellan Umeå och Boden. Helt vanliga tåg. Jag vill välja ett sånt tåg men blir genast stoppad.
"Din biljett gäller endast på cancertåget" svarar En Helt Vanlig Människa.
"Men jag vill inte. Jag är rädd. Tänk om jag dör" harklar jag fram.
"Äh, det kan vi alla göra. Alla tåg kan krocka eller spåra ur. Ta ditt tåg så tar jag mitt" säger Den Vanliga Människan och går.
Jag undrar om hen är rädd för Döden. Jag tror inte det. Jag blundar. Räknar. Ole dole doff. Jag kliver på ett av de tre tågen. Det är fullsatt men alla får plats. Jag ser att den unga tjejen från det första tåget har gjort ett annat val. Våra blickar möts hastigt. Så börjar tågen tuffa på. Cancertåget. Ödeståget.
Jag hoppas jag valde rätt.
Charlotta Lindgren

Charlotta Lindgren jobbar som personlig assistent. Har fyra barn 1, 4, 6 och 8 år. Gift. Fick trippelnegativ bröstcancer 2012 och sköldkörtelcancer 2013. Hon är 38 år, bor i Vindeln. Idag är hon cancerfri.

Måste visa denna text, den träffar verkligen i hjärtat.
Publicerad som insändare i DT.se den 28/6-16
http://www.dalademokraten.se/slakt-o-vanner/valkommen-till-cancertaget

Vet inte vad mer jag ska skriva idag tyvärr. Nu väntar vi bara på att köra igång och tror det är segt och lågt hos de flesta i familjen den enda som är pigg och glad är Tuva. Hon har lekt med Joline hela dagen idag och de ska sova över här.

En badbilden från igår och kvällsmaten idag, varmrökt lax, färskpotatis och sparris.

En dag i taget

Att känna hur du andas
Att känna din doft
Att se hur du drömmer med allting framför dig, jag känner ditt hopp
Allting som du önskar att se dagens ljus
Att känna att morgondagen står där och väntar med allt som är du
Ta min hand, låt mig få känna din värld

Väldigt fina ord som finns i låten 100 änglar i din famn.

Blir inte mycket gjort känns det som. Har dock lyckats sova riktigt bra inatt vilket jag inte gjort sista dagarna.
Här hemma har barnen haft energi till att leka/vara sociala med telefonen (tonåringen). Lek är det mest Tuva som gjort om jag ska vara ärlig. Emmy har sett hängig ut och inte velat leka. Det är ngt som märkts mer och mer sista tiden att hon inte vill vara med Nelly eller Anthony. När vi frågat varför säger hon att hon inte vet. Men vi undrar om det r orken och att hon har ont som hindrar henne. Vår pojkflicka orkar inte vara med på samma sätt tidigare. Märktes även när vi var i Varberg.
Idag har hon dessutom klagat extra mycket över ont i magen. Det trots att hon fått panodil regelbundet under dagen. Nu på kvällen var det extra mkt. Vad ska vi hitta på för mer smärta åt henne? Långt till nästa läkarbesök som vi tror blir efter semestrarna. Hennes neurolog har dessutom semester så kan inte prata med honom heller.

Besök fick vi på eftermiddagen av barnen sysslingar. Så sällskap blev det i poolen och en hel del fika och glass. Blev nog inte mkt vatten kvar efter att de lekt kvar😄.

Har idag även varit elak mamma som faktiskt fick dåligt samvete för att jag sagt nej. Inte för att jag inte brukar säga nej men just nu så känner jag mig extra oschysst med tanke på allt som pågår i familjen med sjukdomar.
Tilde fick erbjudande om att hänga med Becka till Halmstad. Lisa var redan bestämt att hon skulle med och Tilde åkte ju förra året och Beckas familj hade inte plats i bilen för fler.
Nu har det dock blivit så att de har en extra plats ändå. Men de åker redan imorgon vilket kännedom väldigt kort varsel samt att Tilde nästa vecka måste ta sig hem själv med tåg. Inget som verkar bekymra henne dock men kändes just nu inte helt ok.
Sedan har ju Johan och barnen planer på lördag då de ska till Eskilstuna Zoo.
Tilde blev ledsen och tyckte jag var orättvis, hon tryckte dessutom lite extra på att hon skulle behöva tänka på ngt annat. Tydligen har jag genom detta beslut förstört resten av sommaren för henne. Vet att hon snart glömt att hon känner att sommaren är förstörd men ändå😢.

Får tyvärr inte in ngr bilder idag via appen, gillar inte riktigt uppdateringen av blogg.se hoppas det är ngt tillfälligt som hindrar bilderna från att läggas upp.

Information inför ny behandling

Hemma efter att besökt us för information om vad som kommer hända framöver.
Tuva kommer börja om med Vinblastin och detta hade tydligen diskuterats fram i hjärntumörgruppen innan rtgsvaret kom för att ha en plan om rtg visade på tillväxt.
Tuvas huvudansvariga dr som är bäst på hjärntumörer har semester och vi får prata med henne om ngr veckor när hon är tillbaka. Undrar ju fortfarande lite över vinblastinet då det började växa snabbt efter avslutad behandling. Dr vi träffade idag sa ju dock att tumören hållit sig stabil under behandlingen sist och det var ju bra.
Tumören på vä sida är den som växt denna gång och då 1,5cm på längden och nästan 0,5 cm på bredden. Ganska mkt som hänt sista månaderna.

Vi behöver dock inte börja denna vecka utan nästa torsdag kör vi igång med behandlingarna igen. Initialt önskade vi FM för att hinna göra ngt resten av dagen om vi vill i sommar.

Efter besöket på onkologen så hade vi 2 timmar att fördriva på US. Blev lunch på Ekkällan och sedan lite promenad i solen innan vi skulle till ögon för att göra en ordentlig koll av synen som ett utgångsläge inför behandlingen.
Tuva fick även prova synfälltsundersökning vilket gick bra. Synen låg stabilt, ingen försämring sedan sist för 3 månader sedan, skönt. Då har tumören förhoppningsvis inte hunnit skada synnerven allt för mkt.

Skönt att Tuva håller humöret uppe trots allt!
Nu är det skönt med lite vila hemma, Tuva busar med sin bästis!